Det var ett tag sen jag senast skrev någonting här på bloggen. Jag har helt enkelt haft annat att tänka på och syssla med. Till viss del har jag nog jobbat med hemsidan, men inte med de delarna som syns.

Så vad har egentligen hänt sen det senaste inlägget? Hösten kom och gick, vintern närmar sig sitt slut och våren är nästan här. Jag såg faktiskt sångsvanar på morgonpromenaden idag!

Under hösten och vintern har jag jobbat på flera konsultuppdrag som inneburit ganska många resor till Stockholm. Sånt tar förstås en del tid men vi har ändå hunnit med massor med hundpromenader, skid- och skridskoturer och myskvällar. Det har bara inte blivit några blogginlägg, så här kommer nu en liten sammanfattning.

Fysiska aktiviteter

Hösten och vintern började med magiska skridskoisar på Nydalasjön, bara några hundra meter från vår lägenhet.

Det var faktiskt så fint att till och med SVT fick upp ögonen för det och skrev en artikel.

Så småningom täcktes ändå isen med snö och vi fick byta ut skridskorna till skidor istället.

Rondo har varit (och är fortfarande) löjligt entusiastisk över allt som har med snö och is att göra. Så fort vi fick lite plogvallar började han skutta fram genom dem istället för att gå på vägen…

Trots all snö så har vi ändå kunnat åka skridsko några gånger i Tavelsjö senare under vintern. De har en 16 km lång plogad bana där som vi brukar åka på. Det är ganska jobbigt för hundarna (Rondo håller inte med) så vi brukar nöja oss med halva banan för att inte riskera att de skadar sig.

Helt vanliga promenader har vi förstås också gjort i mer och mindre snö.

Mysiska ativiteter

Nu kanske ni tror att vi har blivit norrländska hurtbullar som knapp kan sitta stilla. Såna beskyllningar protesterar vi kraftigt mot! Vi tar det faktiskt ofta lugnt och myser på soffan, också hundarna. Ibland till och med utan oss!

Soffmys utan människor

Vi spelar dator ibland, mest jag själv, men det händer att Jennifer och hundarna också deltar.

Rondo och Jennifer spelar dator

Ett annat gemensamt intresse som inkluderar Capo och Rondo är TV-serien Mandelmanns gård. Tyvärr tror jag inte det går att se i Finland, men Capo och Rondo intygar att det är fullt med intressanta varelser som både hörs och syns.

Hundarna är däremot mindre imponerade över Star Trek, som jag tror vi tittade på redan innan vi skaffade Capo. Vi började med Star Trek: The Next Generation efter ett misslyckat försök att se på Star Trek: The Original Series. Efter The Next Generation gav vi The Original Series ett nytt försök och den gången gick det bättre. Vi fortsatte med Star Trek: Deep Space Nine och det gångna årets projekt, Star Trek: Voyager, som vi blev klara med igår.

Hundarna lär nog få stå ut med Star Trek: Enterprise och Star Trek: Discovery också innan vi är klara.

Sist men inte minst så har vi spelat sällskapsspel, tro det eller ej! Min kompis Jakob har fått oss att inse att sällskapsspel inte behöver vara som Monopol, där en vinner och alla andra förlorar. Istället kan man förlora tillsammans i kampen mot universums ondska! Jag skojar bara, så dåligt har det inte gått, men vi har alltså spelat Arkham Horror: The Card Game som är ett kooperativt spel. Alla spelare samarbetar och försöker lösa mysterier, eller bara överleva om det vill sig illa.

Tekniska aktiviteter

Jag har som sagt jobbat en del på hemsidan med såna saker som inte syns. Först och främst så var det inte så enkelt att köra Kubernetes på mitt Raspberry Pi-kluster. Kubernetes, eller rättare sagt etcd, har höga krav på hårdvaran och tyckte inte riktigt om hårdvaran i mitt kluster. Därför flyttade jag allting till en gamma Chromebook istället. Där har allting kört de senaste månaderna medan jag har funderat på andra lösningar.

Svaret kom i form av k3s, en Kubernetes distribution byggd specifikt för såna här användningsområden. K3s har gjort sig av med etcd och använder istället SQLite. Dessutom är det mycket enkelt att installera och väldigt resurssnålt.

Raspberry Pi-kluster

Med k3s har jag nu kunnat flytta tillbaka hemsidan till Raspberry Pi-klustret och kunnat stänga av Chromebooken igen. Jag är extra nöjd över att det går bra att köra både MetalLB och cert-manager också på arm-processorerna. Det gör det enklare att hantera certifikat och byta ut delar av klustret vid behov.