Som många säkert redan vet så har jag inte Windows på min dator (jag pratar alltså om den stora bordsdatorn, inte chromebooken eller eller någon annan leksak :P). Istället har jag Linux, men mer än så kanske inte så många vet. Jag visste inte heller någonting om Linux förrän i gymnasiet, då jag köpte min första egna dator (jag tror det var 2008 ungefär). Vi hade internet redan på den tiden ;) så det gick lätt att ta reda på mera då jag väl blev intresserad!

Vad är Linux då?

Bland det första jag lärde mig var att “Linux” inte är en direkt motsvarighet till Windows på det sätt som många tror. Linux är inget komplett operativsystem med startmeny, webbläsare och extra batterier. Nej, Linux är “bara” själva kärnan: det som allt annat kan byggas kring. Linux ser till exempel till så att så att ditt ordbehandlingsprogram inte behöver fundera på vilket slags hårddisk du har, att Firefox inte råkar peta i det minne som Chrome använder och att alla användare bara kommer åt sådant som de har rättigheter till.

En motsvarighet till Windows har vi däremot i form av Linux distributioner. Det finns alltså en mängd olika sätt att distribuera eller “ge ut” Linux på. Ingen vill ha endast kärnan, det behövs mer än så för att datorn ska gå att använda, så då paketerar man helt enkelt ihop massor med program som man tycker om och ger ut helheten som en Linux distribution.

Eftersom Linux har en licens som tillåter spridning, ompaketering och vidareutveckling av programvaran har det med åren uppstått ganska många olika distributioner. Mentaliteten i Linux-världen är just sån, att om man inte gillar hur det fungerar så är det fritt fram att göra om det så som man vill ha det. Några gräl senare fick vi det här. Klicka på länken! Det är värt det, jag lovar! :)

Vilken distribution använder jag?

Jag har bytt distribution flera gånger under årens lopp, men just nu är det Fedora som gäller. Närmare bestämt Fedora 25 Workstation.

Fedora25 Workstation

Den första Linux distribution jag installerade var Ubuntu. Ubuntu anses vara enkel att använda och rekommenderas ofta för nybörjare. Som ni säkert förstår, med tanke på grafen över alla distributioner, så finns det en hel del människor som svär vid “sin” distribution och predikar om hur dåliga de andra är. Det kan vara lite jobbigt om man råkar på en sån det första man gör, men det gäller att hålla fast vid vad man tycker om och hitta det som passar en själv.

Jag har bytt flera gånger mellan Fedora och Ubuntu, men också testat på andra distributioner. Den lilla Raspberry Pi som driver den här hemsidan kör Ubuntu och det gör också min chromebook. (Chromebooken har både vanliga Chrome OS och Ubuntu.)

Skillnader mellan distributioner

Vad är då skillnaderna mellan alla distributioner? Som vanlig användare är det främst två saker som märks tydligt: pakethanteraren och skrivborsmiljön. För att göra den här distributionsdjungeln ännu mer förvirrande så har faktiskt de större distributionerna flera versioner med olika skrivbordsmiljö, men mera om det senare…

En paktehanterare är lite som Google Play för Android och Appstore för iPhone. Du har tillgång till olika program beroende på vilken du har. Det är kanske inte det första man lägger märke till som ny användare, men det är en betydelsefull skillnad. Precis som med Android telefoner och iPhone så är många program gemensamma oberoende vilken pakethanterare du har. Valet av pakethanterare kan också påverka vilken version av ett program som finns tillgängligt eftersom olika distributioner har olika filosofi kring hur snabbt det lönar sig att uppdatera. Snabba uppdateringar leder lätt till buggar och andra problem, medan en allt för långsam uppdateringstakt kan göra att man måste vänta på nya funktioner.

Skrivbordsmiljön

Det finns många åsikter om hur den bästa skrivbordsmiljön ska vara och som ni kan förstå har det här lett till att det också finns väldigt många alternativ att välja mellan. De (troligen) tre mest använda och välkända alternativen är GNOME, KDE och Unity. Om du vill veta mera om vilka alternativ det finns så rekommenderar jag den här artikeln.

Fedora Workstation har GNOME som standard skrivbordsmiljö och det är den jag använder. I början av mitt Linux-intresse använde jag mest KDE, eftersom GNOME just då inte kändes speciellt enhetligt. Programmen hade olika utseenden och det var svårt att hitta bland de olika inställningarna. Nu för tiden är det dock betydligt bättre. KDE tycker jag fortfarande bra om, men jag måste erkänna att det känns lite tungt jämfört med GNOMEs avskalade stil.

Unity är Ubuntus egen version på GNOME och används av många helt enkelt för att den är standard i Ubuntu. Den börjar dock kännas lite gammal nu och många väntar på följande stora uppgradering: Unity 8.

Hur fungerar det i praktiken?

Sist och slutligen är det inte så stora skillnader mellan de olika distributionerna eller ens mellan Windows och Linux. Det mesta fungerar på samma sätt oberoende av operativsystemet. Utseendet kan variera lite, ungefär som mellan Windows 7 och 8, men i praktiken spelar det inte så stor roll. Både Firefox och Chrome fungerar t.ex. bra på Linux så det är bara att fortsätta surfa som om inget hade hänt. :)

Om du känner för att pröva på Linux men oroar dig för att göra ändringar i datorn så rekommenderar jag att testa en så kallad live-usb eller live-dvd. De flesta Linux distributioner går att skriva till ett usb-minne eller en DVD-skiva som sedan kan användas för att starta datorn. På det sättet behöver man inte ändra på hårddisken alls utan kan köra Linux direkt från pinnen.

PS. Det är faktiskt så här som den elektroniska studentexamen görs! För att det inte ska gå att fuska genom att spara material på datorns hårddisk startar man en specialgjord Linux distribution (DibagiOS) från ett usb-minne. Den här distributionen begränsar all åtkomst till hårddisken och andra nätverk än det som används för provet.